Tandtråd

2013 har inletts med att jag stakar mig fram till en playlist i Spotify med namnet "Löpning11". Min 11:e träningsplaylist sedan Spotify gjorde intåg i min smarta telefon. Mycket, fast ändå jättelite, har hänt sen dess.

För varje seger som jag tar
Blir det någon mindre viktig som syns användbar
Kommer att göra bilden klar
När jag passerat målet finns det ingen kvar


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag hjärta nju jork

Ja. Kom hem från staden som aldrig sover imorse. Själv har jag inte heller sovit så mycket det senaste dygnet; ungefär 2,5 halvtaskiga timmar på flyget. Pappa uppgraderade förvisso hela familjen till business medelst sina SAS-bounspoäng, men trots en stor och fancy stol sover man inte speciellt bra. En skön stol och mycket plats är ändå rätt värt vid långa flygningar, med allt annat krafs man får i första klass-salongen har jag lite svårt att förstå poängen med. Varma handdukar att tvätta händerna med, en specialutskriven meny och champagne hade jag lätt klarat mig utan.

New York är i alla fall en fantastisk stad. Vilket ni säkert redan visste.

Semesterstängt

Hela Sverige går liksom på halvfart i juli. Det går inte att få tag på folk eftersom alla är på semester (och får man mot förmodan tag på någon så tar det en evinnerlig tid för den enda stackars sommarjobbaren att utföra tjänsten man vill ha utförd), inkorgen på e-postklienten gapar tom på annat än automatiserade nyhetsbrev och "Autosvar/out of office"-rubriker och Aftonbladets löpsedel består varannan dag av meningar som "Snart kommer supervärmen - unik prognos" eller "Så mycket tjänar sommarstjärnorna". De så kallade nya medierna är generellt något aktivare eftersom folk gillar att visa upp sina idylliska semesterkvällar i skärgården fotade med Instagram-oskärpa, men till och med mitt Twitterflöde rullar långsammare än vanligt.

Jag har också pausat allt det där som normalt sett fyller vardagen till bredden och ägnar mig mest åt att cykla, äta, cykla, kanske springa någon kilometer, köra bil till ett nytt berg, cykla lite där och sedan äta lite mer. Trivsamt och trivialt. Återkommer med mer substans i höst.

Wuthering Heights

Utsikt över Innsbruck och Nordkette.

Jag har varit i Österrike och cyklat i en vecka. När det inte regnade såg det ut som på bilden ovan. Det blir inte så mycket bättre om man älskar berg.

Ödets ironi

Här har man cyklat ner för ett blött berg hela helgen utan så mycket som en skråma, och så sticker jag idag ut och löper en mil skogsstig med inte mindre än två vurpor och ett par trasiga löptights som följd. Ergo: löpning är mycket farligare än downhill.

Återbesök hos läkaren

Läkaren: Hur känns det nu?

Kristin: Jo det känns väldigt bra faktiskt.

Läkaren: Ja det ser ju väldigt bra ut på röntgen, mycket vävnad + ANNAT (insert andra läkarord som betyder "läkt nyckelben").

Kristin: Jag har väl rört mig så mycket jag har kunnat, kan man säga...

Läkaren: Fast jag sa att du inte fick?

Kristin: ...

Läkaren: Jaja, det gick ju bra den här gången.

Kristin: Så nyckelbenet är läkt?

Läkaren: Ja, det är läkt! Vilken sport var det du höll på med sa du?

Kristin: Cykling...

Läkaren: Full fart då, tycker jag!

Kristin: :D

Vad kan då passa bättre än liftad DH-premiär i Järvsö i helgen? Typ inget. Helt i enlighet med läkarens ordination!

Från en spricka till en annan...

Är det inte nyckelbenet så är det baksvingen. Min XC-ram dödförklarades idag. Håll tummarna för att jag får en ny på garanti...