Jag har cyklat landsvägscykel utomhus. Woho! 35 km på 76 minuter imponerar väl inte på någon men ett litet steg för mänskligheten är ett stort steg för mig. Ska även tilläggas att snitthastigheten sinkades av att jag var extremt försiktig i alla korsningar och höll stenkoll på vägen hela tiden - inga oförutsedda slarvgrejer skulle få riskera att fälla mig. Jag överlevde och fick mersmak, trots att benen faktiskt blivit lite trötta av ganska så intensiv träning sedan i torsdags. Jag börjar känna mig som mig själv igen.
Kan ju visa upp min kolfibrerpärla som bär mig så snällt på vägarna. Bilden är från den 22:a augusti 2009, om jag inte missminner mig dagen innan det årets Triathlon-SM på olympisk distans (1500 m simning - 40 km cykel - 10 km löpning). Hjulen var lånta fjädrar och oj vad snabb och snygg jag kände mig. Tyvärr gick tävlingen inte speciellt bra (enligt mina egna högt ställda förväntingar på mig själv), bl.a. drabbades jag av mitt livs hittills enda krampkänningar under löpningen. Det var tider det.
Isaac Impulse.
2 comments:
Kramp? Det brukar vara magnesiumbrist vilket i sin tur beror på att du ätit för lite choklad! Ajaj!
Ja alltså jag får ju kramp väldigt sällan. Typ den enda gången och det var 2009. Nuförtiden äter jag massor av choklad och får aldrig kramp :).
Post a Comment