Körde knäböj i måndags för första gången på... för länge. Tävling med lätt träning dessförinnan, därefter skidor i Åre och därefter ren lättja har dragit ut tiden sen senaste böjpasset. Uppehåll från knäböj har man inte ostraffat. Jag tog det relativt lugnt och lätt med 3 repetitionerx4 på 70 kg (jag maxar 90 kg) men det hjälpte inte; jag straffades ändå med träningsvärk från Dantes Inferno.
Att grina hjälper tyvärr inte heller utan det är bara att uthärda. Idag var planen löpintervaller och från första löpsteget insåg jag att det skulle bli tufft... 5x1000 meter med 500 meter joggvila är ett roligt men lite småjobbigt upplägg. Jag tycker att 4:20 min/km borde vara ett lagom tempo på "tusingar" för mig i nuvarande form och jag höll det första två, sedan tog syran, motvinden och träningsvärken över och jag tappade ganska mycket sista två... inte bra, alla intervaller ska helst vara så nära varandra som möjligt. Men nästa gång!
I helgen bär det av på cykelroadtrip till Sveriges framstjärt! Det ska bli mycket trevligt att omge sig med goa å glada jötteborgare i några dagar.
1 comment:
Ah, knäböjsvärk som är så härligt. Speciellt när man är ute på en lugn promenad och benet plötsligt viker sig under en. :)
Hälsa blötteborg!
Post a Comment